onsdag 22 april 2009

Det verkar som om vi inte finns...

...för just nu är det sociala livet helt bortblåst.

Det enda som händer på Adrians backe är att det gamla huset blir mindre och mindre.

Högarna med gamla plankor växer.
14 säckar med spånisolering väntar på att åka till tippen för att där kunna träffa de 75 säckar vi redan kört iväg.

Maten till barnen består av det som är snabbast att fixa till vid halvsjusnåret när alla är superhungriga. Hämtpizza måste vara bra mat i korta perioder. ;-)

Det som nästan känns sjukast är att iaf jag trivs med livet!

7 kommentarer:

Tinnar och torn sa...

Hej där! Ja visst är det skumt hur tiden bara rinner iväg ibland! Jag fick ett sms från en kompis som undrade om hon gjort mig något eftersom jag aldrig hörde av mig. Jösses, lilla gumman sa jag, det beror inte på dej utan på att livet rullar på med plenty to do. Man hinner liksom inte allt! Har bestämt mig för att INTE ha dåligt samvete för det, vilket jag alltid hade/fick förr om åren.
Skönt att du trivs, tror jag det med finfint hus! Kramis Pellis...plutriz hehe

Maria sa...

Klart ni finns... DU finns ju här eller i kommentarerna ibland. Fast jag förstår hur du menar. Vissa perioder är helt galna.

Precis som Pellgurt skriver ovan skriver jag skönt att du trivs, konstigt vore det annars med ert fina hus och alla små kottar.

Snart ska ni ju iväg på semester också. Skönt att ha det inom nära räckhåll!

Kramis Maria

Familjen Eriksson sa...

@Pellis och Roddan:
Älskade bloggpolare.
Man känner sig onekligen lite knasig i kolan just nu. Kommentarer på era hemsidor är det snålt med också. Läser allt och kommenterar i huvet men orkar inte skriva... Sover hellre.

Räknar dagar (även om det är många än) till semester!!!

KRAMISAR!

Anonym sa...

Huvudsaken ÄR ju att du trivs med livet! Så det är väl perfekt - även om man lätt känner att man "borde" ditt och datt... men så är det ju iblan. Och då är det perfekt att ni kör på med ert pul och gör det som passar just ER!

Jag känner igen mig med det där att skriva kommentarer i huvudet. Jag brukar också tänka kommentarer som aldrig blir nedpräntade och ibland vet jag inte om jag SKREV en kommentar eller bara TÄNKTE en... Jaja, för mig finns du i alla fall ALLTID;)

Ta hand om dig och de dina nu och pula på med ert!
Kram Malin

Helena sa...

Hej Maria!
Säger som de andra ,huvudsaken är att du trivs och mår bra.
Sådär är det ibland.
När det var som mest intensivast innan vi skulle flytta in blev det mycket hämtpizza och kinamat.Mår illa bara jag tänker på sådan mat just nu.Blev lite för mycket sådant ett tag.:)
Så härligt ändå att ni trivs och mår bra,det är faktiskt det som är det viktigaste.
Ha det nu så himla bra.
Kramar Helena

Charlotta sa...

Hejsan Maria!

Ibland är det upp och ibland är det ner. Ibland tar verkligen husbggandet musten ur en. Då gäller det att tänka positivt. Just nu kan man ju njuta av våren. Du gör helt rätt att sänka ambitionerna. Ingen dör av mikromat och take away.

Att trivas är viktigare än att prestera!!!

SKöt om dig.

Kram //Charlotta.

Charlotta sa...

Va... Ingen bild på hallondrinken? Den lät i alla fall väldans god!

Skål på dig!

Hoppas att ni får lika fint väder som här på västkusten i helgen!

Kram

//Charlotta.